Busen och jag på promenad

 

Jag har alltid kallat Nalle för "Bus" av nån anledning. Varför vet jag egentligen inte, för Nalle är inte ett endaste dugg busig. Han är lugn, samlad och snäll. Men icke desto mindre så är det ett ganska bra smeknamn, faktiskt!

Visst får man behålla det man hittar?

En granne ringde tidigt en morgon och sa "Lös häst!" Jag hittade då den här lilla sötsaken och han sprang så snällt in på gården där han lät sig infångas av min svägerska som just då hade vägarna förbi :-) In med lillen i stallet och där fick han stå ett tag då ingen ägare stod att finna.

 

Tanken på att han var föräldralös slog mig - då måste han ju bo kvar?! (Peter lite skeptisk till detta antagande)

 

Men men men...

 

 

Ägarinnan dök upp, jag fick veta att lillen heter Dandy och är sex år och hade sprungit ganska så långt :-) Han var inte jättesugen på att åka hem men till slut blev det så i alla fall och jag... ja, jag fick inget russ nu heller...

Välkomna alla små pippifåglar!

 

 

Vi har köpt ett nytt fågelmatshus. Det är nästan löjligt fint.

Efter ridtur

 

Prima och jag rider ut tillsammans med Sally och Johanna en/ ett par gånger i veckan. Sally är 15 år och världsvan. Prima kan ta skydd bakom henne om det blir läskigt och så. Dessutom så tar Sally ibland lååååånga steg så Prima måste galoppera för att hänga med. (Mkt bra alltså)

 

 

Nu när det är höst så blir man lite smutsig när man varit ute på tur. Men vad gör väl det, det är ju så kul!