Parodie Royale

 

Man känner nästan inte igen henne välfriserad :-)

Nalle

 

Min fina 27-åriga häst Nalle, som jag haft i 18 år, skadade sig illa för ett tag sen. En stor skinnflik, ca 1 dm, hängde löst från frambenet. Såret var ju alltså inte djupt, men stort. Vi ansåg att det var för sent att sy, la omslag och gav Finadyne men ringde veterinären för säkerhetsskull.

Dagen efter kom veterinären ut, hummade lite, la omslag med honung och alger och trodde att skinnfliken skulle växa fast. Om så inte var fallet skulle vi ringa igen. Ca en vecka senare kände jag mig ganska skeptisk och ringde veterinären igen. En annan veterinär kom ut då hon som var sist var ledig. Denna veterinär gav lugnande, rakade området runt såret och gjorde sen likadant som den förra, la omslag med honung och alger. (Räkning totalt än så länge: 3600:-)

 

Peter och jag fortsätter med samma sak, tvättar med vatten och koksaltlösning enligt order, omslag med honung och alger. Och nu, två veckor senare ser det väl ändå rätt ok ut. Skinnfliken har nog vuxit fast tror vi och Nalle är inte halt men såklart öm vid såret. (Halt har han inte varit nån gång under denna skadan)

 

Jag har inte tagit nån bild för jag tycker det är för läbbigt :-/ Men jag lovar att ni ska få se bild på Nalles coola ärr. :-) Nalle är världens snällaste och accepterar lugnt och stilla bandagebyten. Finadyne tänker han dock INTE äta, hur mycket jag än mutar honom! Som tur var skulle han bara ha det i tre dagar. Godis går dock väldigt bra, så han tar gärna emot era kondoleanser i form av morötter, äpplen och knäckebröd...

Höst på Kaungs

Hösten hänger kvar i år...

 

Galamiddag på Grand Hotel

I helgen som var så var jag och Peter i Stockholm. Peter och några av hans kollegor skulle få Postens minnesgåva eftersom de arbetat 25 år inom Posten. Det var galamiddag på Grand Hotel som gällde!

 

(Ja, och bloggen är ju sin vana trogen och lägger in bilderna lite som den själv vill...)

 

 

Vi var i spegelsalen på Grand. Detta är taket.

Ett gäng såna här skulle man haft hemma...

Jubilarerna fick förutom sin minnesgåva och en guldpin (i formen av ett brev) även en ros som min fina man gav vidare till mig. Peters minnesgåva var sex konjaksglas från Kosta Boda (man fick välja bland lite olika grejer)

Peter och hans kollegor från Gotland Christina och Rolf tar emot sin minnesgåva av sin chef Micke.

Fett snygga!

Damrummet på Grand var väldigt flott...

Ja här kom då fördrinken :-)

 

Dukat så fint!

Huvudrätten - oxfile, potatiskaka, haricort verts och rödvinssky. Väldigt gott! (Även om oxfilen inte var helt genomstekt...)

Mycket vin blev det, jag fick gå över till alkoholfritt efter ett tag med tanke på klackarna...

Förrätten var fjösig och inte alls i klass med resten. Rödlöken var dock god.

Fortfarande snygga!

Dessert, glassbomb med italiensk maräng. Satt fint!

Det börjar närma sig hemgång men vi är fortfarande snygga!

 

 

Det var verkligen en fantastisk kväll! Det var så roligt att klä sig fin, sminka sig och äta dyr mat utan att behöva göra ett enda smäck själv.