Jag har en dröm

Jag har en dröm och det är att ha råd att jobba mindre. Man spenderar alldeles för mycket tid på sitt arbete, även om man har ett som man tycker om. Som heltidsanställd förskollärare jobbar jag 36 timmar i barngrupp/ vecka. De 4 timmarna därutöver skall gå till:

* 1 tim friskvård/ v

* en APT (arbetsplatsträff)/ mån a´ 2 tim

* ett personalmöte/ mån a´minst 3 tim

* dokumentation/ portfolio för 7 ansvarsbarn

* ett föräldramöte/ termin a´minst 2 tim

* utvecklingsamtal för 7 ansvarsbarn a´ minst 45 min/ termin

* planering och utvärdering av verksamheten

* uppdatering av hemsida + blogg

* renskrivning av mötesprotokoll samt skriva föräldrabrev

(De två sista punkterna är mina ansvarsområden. Alla på förskolan har något ansvarsområde förutom de 7 första punkterna som är lika för alla)

Behöver jag säga att det inte går ihop? Med den nya läroplanen som börjar gälla i höst läggs ännu mer ansvar på förskollärarna, men vi får ingen mer tid att planera, dokumentera, analysera och utvärdera. Är det konstigt att man är trött?

Under vinterhalvåret känns det som att man bara jobbar, äter och sover. Man har jobb med sig hem, man tänker på jobbet och planerar i huvudet när man kör bil eller är ute och rider eller står i duschen eller inte kan sova. Man har ständigt en "att-göra-lista" som bara fylls på men aldrig hinner betas av. Till saken hör att min arbetsplats det senaste året har varit drabbad av absurt hög personalfrånvaro vilket i sin tur att man inte kunnat följa sin planering (om man hunnit göra någon) vilket i sin tur gör att den tid man satt och planerade var mer eller mindre bortkastad.

Jag tror att alla vill göra ett bra jobb. Det är bara så synd att arbetsgivarna inte kan ge oss förutsättningarna för det. Det är inte konstigt att vi stressar, får huvudvärk, ångest och bryter ihop rent generellt. Vi hinner inte vara pedagoger - vi är barnvakter! Och det är inte det jag vill vara, det är inte det jag gått tre år på högskola och tagit flera hundratusen i studielån för.

Det är stor press på föräldrar skrivs det i tidningarna så gott som dagligen. Det tror jag säkert. Det är stor press på förskollärare oxå, föräldrarnas krav på oss känns ibland smått orimliga men det skrivs det inte om. (Jo kanske i nån facklig tidskrift som bara förskolepersonal läser. Och vi vet det redan så vi behöver knappast läsa om det oxå) Och vilka hamnar i kläm? Jo, barnen. Vi har inte tid för dem och deras tankar i den utsträckning som vi skulle önska, för vi har fullt upp med att skriva värdelösa kvalitetsredovisningar om vad vi skulle vilja göra med barngruppen om vi bara hade tid...

Så ja, jag skulle vilja ha råd att arbeta mindre. Slippa tänka så mycket på förskolan. Vara ledig när jag är ledig. Lämna jobbet på jobbet. Hinna göra det som jag vill. Rida mina hästar, pyssla i min trädgård, läsa fler böcker, träffa fler vänner... (Städa huset då och då. Bortprioriterat just nu) Men det går inte. Man är inte direkt högavlönad.