Drama

Häromdagen var det stort (eller ok då, ganska litet) drama här hemma. NATURLIGT-JÄVLA-VIS så var jag ensam hemma. ALLTID! (Minns ni vattenläckan? Inte? Det gör jag... Då var jag nämligen oxå ensam hemma) Iallafall, detta var dock ett drama av ett litet annat slag. Jag satt uppe, det ringde och jag gick ner för att svara i telefonen. Det var nåt försäljarnr (då svarar inte jag) så jag vände och skulle gå upp igen när jag fick se nåt fladdra i ögonvrån. Det finns ingenting som skall fladdra i vardagsrummet.. Hm. Gissa vad? Jo, då är det en FÅGEL INNE I KAMINEN! Bildbevis:




Hajja paniken. Men jag höll mig lugn som bara den. Ringde till Peter för att få tips. (Om ni skulle tala med min sambo om denna lilla händelse så kommer han att hävda att "hysterisk" är ordet för dagen. Detta är Lögn och Ont Förtal. Möjligen var jag lite... uppjagad. Möjligen.)
Han (Peter alltså) föreslog att jag skulle ta en säck runt luckan när jag öppnade så att lilla pippi kunde flyga in i den och så kunde jag släppa ut den i friska luften igen. Jag gick efter en säck, men luckan är för stor. Satan. Sätter jag säcken på undersidan kan jag ge mig fan på att fågeln flyger ut på ovansidan och tvärtom. Ringer till Peter och skriker att han får för fan ge mig bättre råd! (Erkänner att jag var mer än lite upprörd nu. Jag grät faktiskt. Och jag står för det.) Fick Peter att ringa först sin bror (Håkan, var på jobbet) och sen sin pappa (Hasse) som SOM TUR VAR befann sig i närheten. Medans jag väntade på att Hasse skulle komma och fixa allt så satt jag i soffan och försökte hålla grabben sällskap. Man han flaxade och pepe så vansinnigt så jag orkade inte se eländet utan gick ut och satte mig på trappan istället. När Hasse kom så öppnade ha luckan, tog fågeln i handen, gick ut på trappan och släppte den. Bildbevis:



Hm. Såhär i efterhand kan man ju tycka att det kunde väl jag oxå gjort. Jag är faktiskt inte rädd för fåglar. Men det var själva situationen... Äh, jag vet inte vad jag skall skylla på. Jag är väl en mes.
Det var iallafall en sädesärleunge och den mådde bara fint och fan vet hur den tog sig in i kaminen (via skorstenen, jo det fattade jag, men hålet ner i kaminen är typ såhär . stort.) Så nu vet jag hur jag skall göra nästa gång. (Håller tummarna för att "nästa gång" = aldrig)

Saffe och jag har natuligtvis hopptränat oxå. Det gick sådär. Nu har vi kommit fram till att Saffe är en fegis (nähä?) och om han river lite galet eller får en bom på ett ben eller så då Tänker Han Inte Hoppa Mer För Det Är Farligt. Erling typ la bommarna på marken när vi hade ramlat in i en oxer en gång (Vi hade hoppat den typ 8 gånger innan) men det var ändå inte helt enkelt att få över den Underbara Hopphästen. Gick till slut, men... Så nu har vi bestämt att vi skall hoppa "lågt" ett tag så att självförtroendet återinträder för oss båda. För när Saffe fegar ur så smittar han ju mig och den onda cirkeln är ett faktum.
Det går alltid jättebra i början och mitten av hopp-passet, det är när han börjar bli lite trött ssom det kör ihop sig.
Men jag får ändå säga att Saffe sköter sig MYCKET BRA just nu, alla kategorier. (Bara rädd för kor ibland osv) Imorgon är det långritt i Klinte, och det brukar ju aldrig vara några probs.

Har jobbat en vecka efter semestern nu. Känns bättre än väntat.

Läst två underbara böcker:
* Fördjupade studier i katastroffysik av Marisha Pessl
* Är det någon där? av Marian Keyes

Två väldigt olka böcker men helt fantastiska. Ville bara säga det.

Natt natt.

.