måndag 23 mars 2009

Utveckling

Min kära vän Ingela skrev häromdagen på sin blogg att hon utvecklats i sin ridning (Däremot så har hon ännu inte talat om hur så jag kan härma). Detta fick mig att fundera lite. Jag vill oxå utvecklas. Inom flera områden faktiskt. Men just nu känns det som att det står still.

Saffe går UTMÄRKT på alla sätt, men nu vill jag upp ett snäpp! Åtgärd: Ringa Åsa.

Jag går inte ner i vikt utan tvärtom. Åtgärd:...? Sluta äta godis?

Jag står stilla på jobbet. Åtgärd: Byta jobb? Nej, men fortbildning...

Jag vill tjäna mer pengar. Åtgärd: (Byta jobb?) Marknadsföra mig själv mer som ridinstruktör.

Ja, det var ju några saker att ta tag i... Skulle man dessutom kunna få några timmar mer på dygnet samt slippa allt tråk som tar tid (städa, tvätta, diska, mocka...) så skulle säkert allt bara gå hur bra som helst.
Nu får ni inte tro att jag går omkring och är missmodig. Inte då. Jag mår fint (bortsett från fettet. Varihelvete kommer det ifrån?! Och vädret *hata*) Men jag är lycklig och så och inte pank och får förhoppningsvis behålla jobbet och har världens underbaraste underbaraste sambo och hästarna mår bra och snart får vi ett föl. Ja, det finns många saker som är bra :-) Men för den skull får man inte stagnera utan man måste utvecklas. Sådeså.

Och jag har ju tillochmed nästan ett åtgärdsprogram. Det här kommer gå fint.

Saffe har fått nya skor och helkroppsmassage. Vilken dag som helst nu så kommer jag att komma ihåg att ringa Johanna för Den Årliga Genomgången. Kanske att jag kan komma ihåg det imorgon rentav. Tror inte det är några större fel på honom (möjligen några mindre) men jag vill gå igenom honom innan säsongen kommer igång. Hon ska få titta på Madde oxå.
Igår red jag Nalle. Han är 22 år men det vet han inte om.

Alltså, back to utveckling. 4 ganska stora punkter att ta tag i. Jag skall göra alla dessa parallellt och har nästan börjat. Så vill du rida lektion så hör av dig. :-)

.

1 kommentar:

Anonym sa...

Tack kära vän. Men det är inte fullt så spännande. Det blev lite av en cliffhanger, eller hur?
Det är kanske för att vi har så mycket att förbättra så att det lilla känns så stort;).
Kram