måndag 25 juli 2011

Peter är hemma på riktigt

Peter kom hem hit till Dalhem i fredgas, mycket tidigare än vi först trodde. Sjukvården ville skicka honom till Korpen för rehabilitering, men där fanns det ingen plats så han fick komma hem till mig istället :-) Jag har möblerat om så nu står det en säng nere i vardagsrummet (Tack Eva och Rolf för att vi får låna den) och jag sover på soffan bredvid. Allt funkar jättebra och Peter tycker det är skönt att vara hemma. Och jag tycker det är skönt att ha honom hemma!!!
Imorgon skall vi in till lassis igen och ta ur stygnen, om fyra veckor in på återkoll och om två månader tillbaks till Karolinska på återkoll där och få veta om Peter får börja stödja på benet eller ej. I nuläget får han inte ens ställa ner sitt högerben för det får inte vara nåt tryck på höftleden what so ever. Han har en massa (8 st?) tittanskruvar och nåt slags metallband i bäcken/höftled men det var en spricka som satt för djupt och kirurgen fick inte ner nån skruv där, så därför måste den självläka och det tar sin lilla tid. Men Peter är duktig, han går här hemma med sitt betastöd och klarar sig nästan helt själv. När jag får hjälpa till så är det mest för att orken tryter, inte för att han inte kan. Han är jätteduktig med sjukgymnastiken och ligger i.
Jag är faktiskt väldigt imponerad av honom. Hade det varit jag som legat med dessa skador och denna långa rehabiliteringstid framför mig så hade jag nog inte klarat av att hålla humöret uppe på det sätt som Peter gör. Fast nu vet ju alla som känner oss att jag är ju då iofs lite mer deprimerad till min natur än vad Peter är... ;-)

Iallafall så känns allt mycket lättare nu när Peter är hemma. Jag är inte lika manisk i min städning/ trädgårdskötsel men det är kaske lika bra. Städa skall jag göra i vinter, nu är det ju rakt ingen ide´. Jag putsade fönster i torsdags - i lördags syntes inte det. JAG HATAR FLUGOR!

Med hästarna är allt bra. Saffe skulle ju såklart tappa en sko (fast det var iofs skoningsdags oxå) så vi fick åka in till Roger på Skrubban så fick han sko. (Saffe skötte sig bra om nån undrar) Nisse och Putte har fått namn - Kalcium och Kalium. Dock kallas dom ännu för Nisse och Putte. Nisse är SUPERDUKTIG och jag kan göra vad som helst med honom, borsta, lyfta ben, lägga saker på hans rygg osv. och han tycker att allt funkar bra. Putte = mesig. Får bara borsta honom på hals, rygg och rumpa - INTE ben eller mage. Lyfta hovar skall vi inte tala om och i förrgår höll jag på att inte ens få på honom grimman (Han hade inte haft den på sig på en dag...) Dom är väldigt lika sina mammor i psyket dom där två...

Jaja, anyway, nu skall jag gå ner till Peter igen och se om han har vaknat efter sin powernap. Välkomna in om ni har vägarna förbi! (Nu går det att prata med mig igen)
.
.

1 kommentar:

Catti sa...

Vad skönt att det går så bra hemma för Peter. Läste din blogg först idag och hade ingen aning om vad som hänt när jag sms:ade dig, skäms lite faktiskt.
Med hans kämparanda kommer nog rehabliteringen gå fort.
Hälsa honom!
Massa kramar från mig och Vincent